I hopp & förtvivlan
Blev ingen hopplektion för min & Dustys del igår. När jag hade skrittat och skulle börja trava så började han galoppera helt hysteriskt igen, fick panik som igår och var helt blockerad. Fick efter ett gäng varv på en volt tillslut stopp på honom när jag styrde in i väggen, försökte börja trava igen men samma sak... Efter ännu ett par varv som helt okontaktbar fick jag stopp på honom, hoppade av och gick in. Tog på han longeringsgjord och gick ut på volten och mamma longerade några varv. Allt kändes helt värdelöst och jag började tvivla på att jag kommer klara av honom. I tisdags när han stack blev jag mer rädd, igår blev jag mest bara grymt ledsen. Ledsen och rädd för att jag kanske inte kommer kunna ha kvar honom om det inte löser sig.
Kände mig helt slut imorse när jag vaknade, har tänkt och oroat mig så mycket hela natten så jag fick vara kvar hemma. Hade inte klarat av att någon skulle fråga hur det gick igår utan att börja storböla. Åkte upp till stallet vid 11 så jag kunde rida helt ifred. Mamma började med att longera ett tag innan jag satt upp. Sen hade hon mig på linan ett tag innan jag red själv. Han var vekligen duktig, jag var väldigt spänd innuti men red så tufft som jag kunde. Han gjorde ingenting men jag var beredd hela tiden. Nu har jag bestämt att det här ska fan fungera. Jag ska ha Dusty, ingen annan! Det bara SKA gå, på ett eller annat sätt. Jag ska vara så bestämd och konekvent som det behövs och sluta dalta med honom. Även om han är rädd och osäker så är han grymt hård i huvudet och tar över om man ger honom sitt lillfingert, det har jag förmodligen gjort nu men jag ska ha det tillbaka direkt.
Kände mig helt slut imorse när jag vaknade, har tänkt och oroat mig så mycket hela natten så jag fick vara kvar hemma. Hade inte klarat av att någon skulle fråga hur det gick igår utan att börja storböla. Åkte upp till stallet vid 11 så jag kunde rida helt ifred. Mamma började med att longera ett tag innan jag satt upp. Sen hade hon mig på linan ett tag innan jag red själv. Han var vekligen duktig, jag var väldigt spänd innuti men red så tufft som jag kunde. Han gjorde ingenting men jag var beredd hela tiden. Nu har jag bestämt att det här ska fan fungera. Jag ska ha Dusty, ingen annan! Det bara SKA gå, på ett eller annat sätt. Jag ska vara så bestämd och konekvent som det behövs och sluta dalta med honom. Även om han är rädd och osäker så är han grymt hård i huvudet och tar över om man ger honom sitt lillfingert, det har jag förmodligen gjort nu men jag ska ha det tillbaka direkt.
Det SKA gå, det MÅSTE gå, det KOMMER gå!
Vill inte ha någon annan än dig <3
Kommentarer
Postat av: danielle'
Sv: Aha okej :)
Ja jag går i samma byggnad som Kunskapsgymnasiet :)
Postat av: Tess
Hej Kelly!
Har också känt så med Marks att inget stämmer, att jag har valt fel häst m.m . Men jag ville inte ha nån annan, jag ville ha marks? Mamma sa då till mig " Tess, de tar 6 månader för att "rida" in sig på en häst, iställe för att träna hela tiden se till att njuta av din ponnytid t,ex, ut och galoppera, rid barbacka, hoppa barbacka gör nått han tycker är kul!". De funkade utmärkt för oss för som t.ex. idag började vi med att rejsa mot en fjording i en hage med snö sen dressyr !
Trackback
